Förra helgen gjorde jag det, besökte svärmor alltså! Hon är en gedigen förebild när det gäller matlagning och har en stor kunskap om allt från att stycka harar och tålmodigt vänta på en hemlagad cointreau, till att koka sniglar i vitt vin under en halv dag eller stoppa egen korv full med med salvia och rökt chili. Intresset har spridit sig till alla barnen, söner såväl som dotter och det är alltid gott, fruktansvärt gott om det nu kan säga så om mat.
Oftast lönar det sig rikligt med ett besök eftersom man nästan varje gång får med sig lite gott hem också. Lite vildsvinsfärs, en burk Brantevikssill, eller som sist, en julkärve med mat åt fåglarna!
Men jag fick även en burk surdeg i näven och det tunga ansvaret att förvalta den. Mata, gulla lite, röra om, förvara på rätt sätt och sedan baka ut ett bröd en dag då jag känner för det.
Som vanligt bakar jag mest på en höft och surdeg lär ju vara lite mer bångstyrig med krav på exakthet och kanske har den ett rykte omkring sig av att vara ytterst petig. Jag tycker nog inte att det ryktet stämmer. Brödet blev sjukt gott, knaprig yta likt en nyasfalterad väg och väldigt mättande. Naturligtvis bäst som nybakat, men även gott i brödrosten några dagar senare.
Här kommer en fantastisk baksida från Pain de Martin som har allt du behöver för att sätta igång baket. Allt som behövs är lite tid och att du planerar baket mer noggrant än vad du kanske är van vid.
surdeg,
