Ja, man känner sig onekligen som en vinnare när man plockat påsen full och samtidigt ser att Ica tar 399 kronor kilot för det svenska guldet. Visserligen kan du få polskt för 249 kronor, meeen det känns inte fullt lika gediget.
Det är något av en sport, en kamp mot alla andra svampälskare och en ständig strävan att hitta dem först. Det är också, inte att förglömma, en oerhört skön avkoppling och njutbar stund i skogens omfamnande friskhet. Jag har hittat mycket i år. Det är ett fint svampår och jag sätter i mig en och annan gräddstinn svampmacka.
Karl-Johan heter inte min man, men han har i alla år påstått att svampen smakar örk och därför har jag inte plockat den sorten. Tills häromdagen när jag trots allt kom hem med ett gäng fina småknubbiga varelser som snabbt hamnade i smöret och grädden.
Han har lurat mig i alla år! Mannen alltså! Fy för tusan vad gott det var och nu har jag ännu en svamp på en allt längre lista av saker som jag vågar ta hem från skogens skafferi och äta.
