Veden i vedboden, blommorna inbäddade i lövhögar, växthuset inplastat mot frusna nätter och en stor bit ko i frysen. Nu klarar vi vintern med råge!
Highland cattle, en lurvig ras från Skottland som tål att gå ute året om i sin fina tjocka päls. Svärmors sambo avvecklar sina hobbys en efter en och nu rök sista kossan. Han sköt den själv och nu finns delar av den i vår frys. Entrecote, rostbiff, färs, innerlår, ryggbiff och annat gott. Känns bra att äta kött från en ko som levt väl. Som sluppit hemska och ångestfyllda transporter till slakteriet och vars kropp inte pumpats full med antibiotika i förebyggande syfte.
Kon kördes till slakteriet som styckade och hängmörade köttet i två veckor.
När jag frågar svärmor varför köttet egentligen måste hänga ett tag, svarar hon att det är för att köttet ska börja sin förruttnelseprocess. Ja, så är det, helt osminkat och barbariskt! För att köttet ska smaka bra och bli sådär ljuvligt mört, måste det först ruttna lite. Gott!
Ser fram emot många goda middagar och kanske kan man få tag i en hare när svärmors jagande sambo får siktet rätt i skogarna. Tur att han inte avvecklat alla sina hobbys! Hans sinne för konst finns kvar och snart får han bygga ut om konstverken fortsätter att öka i samma takt som nu!
highland cattle,
Kommentera