Mårtensgås och traditioner är till för att hållas. Åt idag mitt livs godaste gåsmiddag på Kastenjelunds värdshus i Yngsjö. Stundtals helt stum av smakexplosioner i gommen. Smak av Madeirasås, knaperstekt skinn, potatis rullade i gåsfett och ett fint rödvin till det.
Servitrisen blev lätt nervös av våra frågor kring vinlistan och använde sig av det lätt charmiga uttrycket "oppanför", vilket vi tror betyder ovanför på ren svenska, eller ovanpå.
Gås har vi ätit i Skåne sedan 1800-talet. Mest för att det fanns så förbannat gott om gäss i Skåne och att de var som fetast och mest välgödda i november. Gässen finns som vilt, men numera är de flesta gäss uppfödda. Det finns dock allt färre uppfödare och gås har blivit en dyr delikatess.
Till svartsoppan av blod och tillsatt sötma, äter man en bit av halsen på gåsen, samt en bit av hjärtat eller annat krås, dvs ätbara inälvor.
Tror att man förr tog tillvara på maten på ett helt annat sätt eftersom maten då inte gick att hämta på Konsum, Man fick hålla tillgodo med det som fanns på gårdarna runtomkring. Av ekonomiska skäl var man tvungen att uppskatta mat som vi idag avfärdar som mänsklig föda, men jag tror vi missar många delikatesser som därmed försvunnit i det moderna köket.
I detta fall mycket brun mat, men smakerna satt där de skulle och då får ögat stå tillbaka en stund.
gås,
Kommentera