Bara namnet har stört mig i flera dagar, redan innan jag bokande in stället för en fredagsdate. Lyssna på detta - Pintxos!! Ja just det, spanska och har en betydelse av små brödbitar med olika röror på, sammansatta med en liten tandpetare. Typ snacks på ren svengelska. Otydligt koncept redan här.
Hade det inte varit för det ljuvliga portugisiska vinet, eller det makalöst fina sällskapet denna kväll, hade fredagen passerat väldigt blank och intetsägande. Matupplevelsen blev lite snopet tunn och när Serranoskinkan, brödet och vinet var bäst ut, känns konceptet något klent. Bort med finlirstapas i pytteportioner av hälleflundra och anka, in med riktig spansk tapas. Robust, rejäl, enkel och skitgod! Hade min date ikväll varit en man hade han med säkerhet gått därifrån hungrig.
Pintxos liknar mest ett pretentiöst försök att nischa in sig i Lunds allt tuffare restaurang och krogvärld där alla restauranger idag även verkar vara med bar. Allt för att dra in både hungriga som törstiga individer i sitt kundregister. Tyvärr får man en matmiljö med svårigheter att prata i samtalston, vilket är sjukt störande. I alla fall när man lämnat både tiden som 20 och 30-åring bakom sig. Egentligen fattar jag inte hur det konceptet håller sig kvar alls. Antingen kan man väl få äta i lugn och ro eller riva runt i baren?
Vi valde att gå vidare till underbara Mat och Destillat för lugnare kontemplation över en drink. Och se där fick jag minsann inom loppet av några få minuter mitt livs godaste Gin och Tonic! Man kanske ska lägga ner alla försök att testa nya ställen och bli stammis på bästa stället ever i alla klasser!
tapas,
Kommentera