
"Det där kan du väl inte lägga ut!" utbrister en av kvällens vackra, men jodå, det går hur bra som helst.
Här har vi resterna av restaurangens paradrätt, vildsvinsfilé.
- Mycket bra val där! utbrast servitrisen, vilket genast fick dem som nyss valde ryggbiffen att tveka.
Plats: El Toro - Eslöv
Tid: 18.57
Deltagare: Fem kvinnfolk med aptit på att inta aw under trevliga former.
Mål: Äta gott, skratta, dricka massor av rödvin och skratta lite till
Resultat:
Ja, som synes, tallriken är snudd på tom. Enbärssåsen var delikat, potatisgratängen sprängfull av härlig vitlök, ratatouillen lagom stekt med fina färger. Men, så kommer vi till kronan på verket, vildsvinsfilén. Jag är faktiskt inte ens säker på att det var vildsvin, mer likt sönderstekt utbankad kotlett med grovt tuggmotstånd och behov av en jädrigt bra kniv. Grymt synd på en bit kött som kunde ha varit en stor njutning och som i en kunnig och lycklig kocks händer hade kunnat förvandlas till en upplevelse värd att komma tillbaka för.
Liten konkurrens, snälla och blygsamma kunder som inte kräver bättre, okunnighet, ekonomi, några av de faktorer som avgör en restaurangs öde.
Bemötandet från personalen är trevligt så länge man är nöjd och tacksam, men börjar man ställa krav och skickar ut sedan länge sönderstekta köttbitar, fy för den lede vad surt det kan bli!
Men vi fick vårt vin, vi fick skratta mycket och i det stora hela handlar det ju om ett socialt behov av att mötas människor emellan. Redan klockan 21 är restaurangen tom, sånär som vid vårt bord. 21.16 är den definitivt tom när dörren slår igen bakom oss och vi traskar vidare ut i den begynnande natten.
Kommentera