Saker som gör mig glad kan vara god mat, blommor, värme, vänner, solsken och någonting bra att läsa. Allt detta innehöll denna söndag och efter en natts dålig sömn behövdes alla dessa element för att få mig på benen igen. Natten kan innehålla så mycket negativ väntan på lugn och ro i själen, att dagens behov av detta tar över och jag hamnade i det bästa rummet av dem alla, uterummet, eller växthuset, lusthuset, mitt eget hus fullt av värme, livskraft och möjlighet att samla sig. Det ger oss människor så mycket positiv energi att vistas ute i naturen. För mig är en trädgård källan till återhämtning såväl som fullständig utmattning. Den ska vara i ständig omvandling och det är inte meningen att man någonsin ska bli färdig med arbetet. Det är ett meditativt nöje att fixa, flytta, byta, gräva och asa. Trädgården ska kännas i varje liten del av kropp och hjärta. Jag är grymt misstänksam mot människor som inte gillar sina trädgårdar eller tar hand om dem.
Något fel måste det vara på dem!
Hittade denna växt gömd i en hörna efter vintern, en Agapanthus, eller en Afrikas blå lilja. Bortglömd och lite ledsen. Men genast efter vatten och lite kärlek belönar den med en blomstängel på väg upp mot ljuset. Känns lite som Julafton att få följa skönhetens resa mot full blom. Ett experiment med en ny bekantskap. Mitt nästa mål är dock att införskaffa något ätligt till växthusets goa värme, ett aprikosträd ska bli årets projekt. Gillar blommor, men prio ett här ute är ätliga ting, mat. Tomater, paprika, chili, fikon, citron och vattenmelon är på gång sedan länge. Någonstans där ute står ett aprikosträd och väntar på mig!
Kommentera